Tjugonionde mars tvåtusennio
Fast en speciellt god morgon har det tyvär inte varit för min del.
vaknade upp imorse gråtande. Drömde att jag började
på fotboll men att jag under hela matchen bara av misstag råkade
förstöra. Alltså göra hål på bollen två gånger, gjorde så vi var tvugna
att flytta hela planen och på det nya stället var det fullt av stockar som
man skulle behöva flytta på. Så jag gick ifrån fotbollen utan att vi var klara
och sen vaknade jag upp i sängen gråtandes och kunde inte sluta.
Löjligt, kan det ju värkas och det kanske det även var, men av någon
anledning kändes drömmen så himla sorglig och värklig. Kanske var
den baserat på något värkligt som drömmar brukar vara.
Föresten ar jag väldigt fascinerad av drömmar. Det är ju väldigt poetiskt
av oss att liksom själva bygga upp en liten scen som på något sett är
förknippat med något värkligt. Fantasirika är vi allihopa. Liksom.
Sami var lika fin som vanligt och kom och tröstade mig när det kändes lite fel. Gud, jag skulle värkligen inte
klara mig utan honom.
Gårdagen började med att jag och mamma var ute och kollade på en lägenhet.
Den var jätte fin, sekelskift och med två kakelugnar. Sen på vägen skulle mamma
bara kolla på ett par glasögon så jag följde med. Föresten är jag snygg i glasögon,
det är nästan så att jag vill sticka mig i ögonen så att jag kan få det. Nästan. Alltså,
jag får lite mer karaktär av det och det känns lite Hedda. Men det var inte det som var det
speciella med besöket hos synsam, utan det speciella var en man. Han satt och svettades
och personalen gav honom vatten titt som tätt. Sen utan närmare eftertanke fick han något slags
ryck och sprang upp och började slåss. Personalen rusade upp efter honom och försökte med våld
få honom lugn. Polisen och ambulansen kom även sedan. Ja, det vart en riktig scen.
Senare, runt fyra tiden var jag ute och joggade vilket kändes riktigt bra.
På kvällen var det den dära "earth hour" så jag gjorde
som man skulle och släckte lamporna. Men jag vart så himla arg på alla de människor som
inte gjorde det. Vet inte varför. Tittade ut genom fönstret och såg att det ungefär var varannan
människa som släckt. Jag förstår inte svårigheten med att släcka en lampa, eller två tre eller
hur många lampor man nu har tänt. Well well. Hejgåsen!
/Hedda
hhaah, gu va jag bara älskar å läsa din blogg hedds!! :D du äger! och det vet du! och vetuu. jag saknar efter dej :( <3
men halllllåå, skaffa glasögon utan styrka, det har jag nästan tänkt göra. stora glasögon utan styrka vill jag ha, gosh det är så fint! :')
PUSSIS&KRAMISSS
Jag tycker också att drömmar är väldigt "intressant"... Jag har t o m lånat en bok av mamma där det står hur man kan tyda olika drömmar, vad de betyder osv. Det kanske man ska ta med en nypa salt, men det är faktiskt kul! T ex läste jag att drömmar där man flyger, är modig och gör kanske helt vrickade (som man inte skulle göra i verkligheten) saker men som känns bra i drömmen är väldigt positivt. Att man vaknar med ett ryck av att man "faller" är däremot inte så bra. Jag själv drömmer ofta orealistiska drömmar, men nästan aldrig något JAG gör i mina drömmar är konsigt. Jag är precis samma person i mina drömmar som jag är i verkligheten, och jag ser alltid allt ur mitt eget perspektiv. Jag har aldrig flygit i mina drömmar, vilket jag är lite besviken på. Alla säger ju att flyga i drömmen är den mest härligaste känsla som finns! Däremot har jag sprungit, men jättekliv (och då snackar vi typ 7-10 meter) och den känslan var skithäftig! Det var verkligen som att jag kunde springa hur snabbt som helst, en riktig frihetskänsla liksom. Kanske är det samma sak som att flyga, ungefär. Och i många drömmar har jag varit nära att dö, men så vaknar jag alltid precis innan det händer. Det är väl så, saker man inte har upplevt i det verkliga livet är svåra att uppleva i fantasin, på riktigt liksom. Men varför kan man då flyga i sina drömmar men inte dö i dem? Är det så att man kan uppleva orealistiska saker, bara man är i livet? Oavsett vad man gör så lever man ju iallafall, men döden är ju något som ingen någonsin, förmodligen, kommer att kunna få perspektiv ur.
Sorry för en lång kommentar btw! 8> <3
hihi du är min egna lilla bimboo!! :D bara min bimbo! :D haha <33
jag ska, men dom är ju nya, så har ju inte hunnit ha dom i skolan juee :P
pusss<3333
söööt katt :D
asball blogg :)
sv: sååklart , men jag kan inte simma xD
