Kanske är jag en drömmare.

Jag älskar att drömma, att drömma sig bort, vart man vill,
till vilken tid man vill och med vem man vill.
I morse, i min säng, åkte jag till Thailand. Jag låg där
med en milkshake brevid mig medans solen sken mig i ögonen.
Där låg jag och blundade, och det fanns ingen skola med en massa
krav. Det fanns ingen ideal på hur man bör vara. Där fanns bara
Lycka, och kärlek.

Sen vaknade jag upp ur mina drömmar av min mamma som kom
och sa att jag hade brottom till skolan.

Och jag vet att jag inte bloggat på ett tag, ja det var närmare bestämt en,
två, tre, fyra, fem, sex dagar sen. Men jag har varken haft tiden,
orken eller insperationen. För det känns inte så meningsfullt att skriva
om mina super intressanta skoldagar, eller liknande.

Tankar:

Skriv din tanke här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Din Tanke:

Trackback
RSS 2.0